En bonde gick genom sin gård när han såg något glittra i marken: han hade upptäckt en guldfyndighet värd 4 miljarder euro.

Michiel de Vries upptäckte en guldåder värd miljarder i sin trädgård i Drenthe, men enligt lagen tillhör äganderätten till marken staten, som tills vidare har fryst all utvinning.

Den 52-årige bonden Michiel de Vries fick en överraskande gåva av ödet när han upptäckte en guldåder värd 4 miljarder euro på sin mark. Glädjen var dock kortvarig: svenska lagstiftning säger att ”allt som finns under marken tillhör staten”. Därför har gruvan förseglats i väntan på en utredning om miljöfaror. Tänk dig att du hittar en skatt och inte kan komma åt den?

Den svenska gruvdriftslagen fastställer att underjordiska resurser är statlig egendom, oavsett vem som äger marken ovanför. Detta innebär att De Vries inte kan börja bryta själv eller sälja fyndet. Varje steg kräver alltså statligt tillstånd, en prospekteringslicens och slutligen en gruvkoncession. Och ja, allt detta åtföljs av långdragna byråkratiska förfaranden.

Förfaranden och miljöundersökningar som krävs för en gruvkoncession i Sverige:

  • En preliminär geologisk rapport
  • En fullständig miljökonsekvensbedömning
  • Offentliga samråd och utlåtanden från närboende

Först efter att alla dessa faser har genomgåtts fattas beslut om att bevilja eller avslå en utvinningslicens. Vem lämnar in dokumenten? Den potentiella operatören, men alltid under överinseende av ministeriet för ekonomi och klimat.

Förväntad sysselsättning, potentiella intäkter och oro bland landsbygdsborna:

De Vries är inte den enda intressenten i detta projekt. Enligt preliminära uppskattningar kan guldådern på 50 ton skapa hundratals direkta arbetstillfällen och blåsa nytt liv i den åldrande regionen. Miljöorganisationer fruktar dock förorening av floder och förstörelse av landskapet.

”Vi älskar vår by för dess lugn”, säger en invånare. Diskussionen handlar alltså om löften om rikedom kontra miljörisker. Vad väger tyngst?

Detta fall påminner om den planerade saltutvinningen i Vadehavet, som stoppades av domstol 2021 efter häftiga protester från miljöaktivister. Då satte domstolen skyddet av naturreservatet före ekonomiska vinster.

Det skulle därför inte vara förvånande om historien upprepar sig i Drenthe, om miljörapporter visar att riskerna är för stora.

Steg som Michiel de Vries måste ta för att få legitim fördel:

  1. Ansöka om en prospekteringslicens, enskilt eller i samarbete med ett gruvbolag
  2. Presentera de undersökningar som krävs av ministeriet
  3. Förhandla med staten om ekonomisk kompensation (royalties) om utvinningen får grönt ljus

Innan han vidtar några åtgärder är det klokt att inhämta juridisk rådgivning från specialister inom gruv- och miljörätt. Förebyggande är bättre än att bota!

Vid tidpunkten för publiceringen är fyndplatsen fortfarande förseglad och inget datum har fastställts för när utvinningen ska påbörjas. Kommer De Vries någonsin att få se något av denna rikedom? Det får tiden och byråkratin utvisa.